Växtplan

Växtplanen är vår framtidsbild för församlingens långsiktiga tillväxt och som sådan ett av församlingens styrdokument. De övriga är Verksamhetsplanen, i vilken vi gör årsvisa prioriteringar, och Församlingskonstitutionen. Den senare består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan, Församlingsordningen och Församlingens stadgar.

Det är naturligt att växa och det är Gud som låter det ske i långsamma processer. Vi har ett ansvar att plantera och vattna. Vi utgår från där vi är. Vi är tillräckliga men det betyder inte att det är bra som det är. Tvärtom, vi vill ju växa vilket innebär förnyelse och förändring. Vi befinner oss på punkt A och har en längtan att växa och komma till punkt B. Som med bilen nyttjar vi GPS för bästa färdväg.

Det viktiga är vårt G, vår grund och identitet. Där sker växten. Vi kan strunta i P, prioritet om vad och varför, och S, strategi om vem, när och hur, men Paulus hade en GPS. Han hade funnit en identitet och skatt i Jesus. Det var hans G. Han hade en uppgift och målsättning att nå hedningar med evangeliet. Det var hans P. S var att göra det tillsammans med Barnabas. De hade en strategi, när och hur det skulle ske. Grunden, G, beskriver församlingens DNA – identitet i Kristus, verksamhet och kultur – samt vår längtan som utmynnar i Equmeniakyrkans sammanfattande vision.

Som frikyrka har vi en tradition att ha olika målsättningar som är relevanta i vår tid. I en demokratisk process söker vi Guds vilja för dem såväl på lång som kort sikt.

För att finna vägarna som bär till målet, visionens uppfyllande, måste vi klara ut vilka förutsättningar vi har att ta hänsyn till. Hur ser den omgivning ut i vilken vi verkar och hur ser våra egna förutsättningar ut, våra styrkor och svagheter.

Med denna samlade kunskap, erfarenhet och visionära mål behöver vi välja färdvägar genom olika verksamhetsområden, som hjälper oss att nå visionen och våra mål.

Med stöd i Växtplanen formas sedan Verksamhetsplanen, som precis som ordet säger är en beskrivning av den verksamhet som avses genomföras under en angiven tid.

Växtplan och Verksamhetsplan samspelar med varandra i en erfarenhets- och påverkansrörelse. Växtplanen ger förutsättningarna för Verksamhetsplanen. Genomförda insatser ger sedan erfarenheter att återföra dels direkt till nästkommande Verksamhetsplan men också till Växtplanen.

Vår grund

Vår grund beskriver församlingens ”DNA”, dess
verksamhet, efterföljelse, kultur och praktiker.

VERKSAMHET

Vår verksamhet skapar olika mötesplatser för olika åldrar och behov. Denna verksamhet utförs i våra fem olika team för Gudstjänst, Barn och unga, Diakoni och mission, Gemenskap samt Förvaltning. Vi återkommer till dem under avsnittet Verksamhetsområden.

En viktig aspekt är det ”paradigmskifte” som behövs från att vara en föreningskyrka med verksamhet och förpliktelser till att vara Kristi kropp, ta emot varandra som gåvor och uttrycka det utifrån min relation med Jesus.

EFTERFÖLJELSE

Vi vill även vägleda i vår efterföljelse av Jesu uppmaning och erbjudande:
”Kom och följ mig så ska jag göra er till människofiskare”.

Detta visas pedagogiskt med hjälp av en triangel med riktningarna (relationerna) upp, in och ut. Jesus kallar oss att följa honom och det stora föredömet är Maria som levde i mottagande (upp) formande (in) och sändande (ut). Hon tog emot Ordet från ängeln och blev havande och Jesus formades fram i hennes liv. Sedan gav hon Kristus till världen.

I lärjungaskapet vill vi leva i relation (upp) med Jesus, oss själva och medmänniskan, i funktionen(in) upptäcka och utveckla våra gåvor och i missionen(ut)ge detta vidare.

FYRA KULTURER

Tillräcklighet – Vi måste ingenting.

Vilken kultur vill vi forma tillsammans? Vi upplever lätt kyrkan och dess verksamhet krävande och förpliktande när vi inte har tid och ork. Är kyrkan en plats som vi vill komma till när vi är ledsna och trötta eller håller vi gemenskapen på avstånd för vi upplever den krävande och irrelevant? Men kyrkan är en gemenskap av tillräcklighet dit jag kan söka mig i svaga stunder i livet.

Vi får upptäcka hur fantastiskt det är som vi har, vad vi gör och vilka vi är som kyrka. Det som gör det mest påtagligt är när vi tar emot varandra som gåvor. När vi kommer innanför kyrkans dörrar är vi välkomna som vi är i tillräcklighet. Vi undviker orden ”måste” och ”borde” som kommer ovanifrån, ifrågasätter och skapar stress.

Jesuscentrerad

Vi tror på himmelens och jordens Skapare och Frälsare och det är rationellt att tro för att skapelsen vittnar, bibeln berättar och miljontals har erfarenheten av en god Gud. Gud sänder sin Son för att visa sin kärlek och rädda oss från synden. Denna Gud vill vi i Jesus lära känna och ära. Jesus blev människa och ödmjukar sig på ett kors och uppstår som förstfödd från det döda. Han är full av godhet och skönhet.

Utifrån försoningen utgjuter Jesus sin Ande för att dra oss till sig, bygga sin församling och utbreda sitt rike genom att Kristi kropp fortsätter göra goda gärningar ledda av Anden. ”Församlingen är Kristi kropp där gudomligt och mänskligt möts” (Equmeniakyrkans Teologisk grund § 8). ”Kristus blir synlig genom de troendes gemenskap och i församlingens uppdrag att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor” (Teologisk grund § 9).

Vi betonar en helhetssyn på livet, där livet är så som en väv där vardag är lika viktig som kyrkan, eller att även kyrkan ska få plats i ditt vardagsliv.

Öppenhet och försoning

Vi vill vara en ärlig och sann mänsklig gemenskap som lever i försoning.

Pionjäranda

Pionjäranda innebär att vara kyrka i sin tid och plats. Gud säger: ”Se jag gör allting nytt”. Vi förvaltar historien och de budskap som getts till kyrkan under 2000 år. Samtidigt är vi pionjärer in i framtiden.

FYRA PRAKTIKER

Vi behöver leda människor till ett möte med Jesus som förvandlar.

Vi behöver vägledas att fyllas av Anden.

Vi behöver praktisera förbön och be om befrielse och helande i en profetisk livsstil.

Vi behöver vägleda varandra att söka, upptäcka och bruka våra gåvor.

PILTAVLAN
– ett kompletterande sätt att se på våra praktiker

Ett sätt att se den dagliga verksamheten är med hjälp av en piltavla med tre olika ringar.

  • Den yttre ringen är alla mötesplatser. 
  • Från denna ytterring finns en riktning mot centrum. Det är när vi på olika sätt leder människor till ett möte med Jesus. Där är vår berättelse viktig. 
  • I centrum gestaltar vi Kristi kropp på olika sätt. Det sker i efterföljelsens tre riktningar och vi växer i våra gåvor.


Vår vision

Vår grund utmynnar i Equmeniakyrkans vision: 

En växande församling genom att vara en kyrka för hela livet
där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen
.

Våra mål 

Visionen kan brytas ned i några konkreta mål för att bli en växande församling, dels för vår inre växt och dels för att nå fler och bli fler i församlingen.

Våra mål är

  • att mötet med Jesus Kristus ska tända och förvandla oss, öka vårt engagemang att dela budskapet vidare och att församlingen ska växa.
  • att den samlade barn- och ungdomsverksamheten ska utvecklas med fler verksamheter samt växa i deltagarantal.
  • att antalet deltagare i söndagsgudstjänsterna i kyrkan ska växa påtagligt.
  • att det diakonala arbetet ska växa för att kyrkan ska möta människors behov.
  • att de aktiviteter som lyfter fram vårt ansvar för vårt samhälle och för världen ska utvecklas

Förutsättningar – att ta hänsyn till

Kännetecken för vår omvärld:

Starkt sekulariserad även i Kinna och Mark. Man vet väldigt lite, särskilt om frikyrkan och steget till kristen tro är generellt mycket långt.

Låg förståelse av vårt språk och sätt att kommunicera.

Låg igenkänning av vår byggnad, även som kyrka.

Mycket hög tröskel att ta sig över in i vår kyrka. På våra konserter och till julnattsgudstjänsten kan det komma några ”utifrån”, men troligen är de inte helt ovana för kyrkan.

Få samlingsplatser att nå människor på utanför kyrkan men några större ”mötesplatser” vid Mingla i Mark och marknader.

Vardagsmöten med människor i liten skala dominerar samhället.


Kännetecken för vårt eget utgångsläge:

Rikt gudstjänstliv.

Starkt musikliv.

Hög teknisk kompetens.

Bra organisation som möjliggör mångas deltagande när man väl har trätt över tröskeln.

Bra, tilltalande lokaler.

Svag tillväxt.

Inte så bra deltagande i vårt rika utbud, inklusive gudstjänsterna.

För få hemgrupper.

Akut brist på yngre som har trätt över tröskeln.

Bra scoutverksamhet, bra aktivitet för yngre (tweenies) men bristande för söndagsskoleåldern och tonår.

Relativt många i yrkesverksam ålder.

Verksamhetsområden 

Vårt angreppssätt vid genomlysningen

GPS

Utifrån vår beskrivna grund, vår vision och våra mål samt de förutsättningar som vi har att ta hänsyn till kommer vi att granska våra olika verksamhetsområden. Vi vill se hur de förhåller sig till dessa utgångspunkter och vilka förändringar vi bör vara öppna för i avsikt att uppfylla visionen och våra mål.

Då behöver vi nyttja det hjälpmedel vi nämnt om i form av GPS. G:et står här för vår grund inklusive vår vision och våra mål och de förutsättningar vi har att ta hänsyn till. P:et står för de prioriteringar vi måste göra och S:et för de strategier vi har att välja.

Genom prioriteringar ger vi svar på vilka behov vi vill lyfta fram och varför samt med vad vi fyller dessa behov. Genom strategier svarar vi på frågan vem som ska utföra dessa prioriteringar, när vi ska göra det och hur vi ska göra det. För att konkretisera prioriteringarna är det viktigt att strategin formas i samarbete med våra team.

VERKSAMHETSPLANER

Växtplanen med sina verksamhetsområden ska sedan omsättas i årliga verksamhetsplaner.

Även dessa kan nyttja GPS-modellen enligt ovan. Därutöver gynnas förståelsen av en uppställning som har ett motiverande språk om behovet av församlingens växt. Det är frukten av vad vi är och vilken attityd vi har som ger resultatet. Därför har vi två frågeställningar, den första avser prioritering och den andra val av strategi:

Under det här året vill vi – kan skapa en gemensam medvetenhet som ger glädje och ansvar.

Därför är det viktigt – kan tydliggöra behovet av rätta verktyg för att genomföra det vi vill.

Genomlysningen av vår verksamhet (våra mötesplatser) kommer i del II och sker utifrån den inriktning som redovisas i den här presenterade delen I.